CSRD och Omnibus – vad som förändrats och vad det innebär för företag 2026

EU:s Omnibus I-direktiv har nu trätt i kraft – och det innebär förändringar för vilka företag som behöver rapportera om hållbarhet, vad de behöver rapportera och när. Ungefär 80 % av de tidigare rapporteringsskyldiga företagen faller nu utanför CSRD:s tillämpningsområde. Här är allt ditt företag behöver veta.

Vad är Omnibus I?

Omnibus I är ett EU-lagstiftningspaket som syftar till att minska företagens börda för hållbarhetsrapportering och stärka europeisk konkurrenskraft. Det ändrar två centrala direktiv: direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) och direktivet om företagens hållbarhetsdue diligence (CSDDD). Kommissionen publicerade sitt förslag i februari 2025. Europaparlamentet godkände överenskommelsen i december 2025, och rådet gav sitt slutliga godkännande den 24 februari 2026.

Den största förändringen: betydligt färre företag omfattas av CSRD

Enligt det ursprungliga CSRD gällde rapporteringsskyldigheten för företag som uppfyllde minst två av tre kriterier: fler än 250 anställda, omsättning över 50 miljoner euro eller balansomslutning över 25 miljoner euro. Omnibus höjer dessa tröskelvärden avsevärt.

Nya tröskelvärden för CSRD-rapporteringsskyldighet:

• Fler än 1 000 anställda, och
• Årlig nettoomsättning som överstiger 450 miljoner euro

Uppskattningar tyder på att detta undantar ungefär 80 % av de tidigare rapporteringsskyldiga företagen från obligatorisk rapportering.

I praktiken: om ditt företag har färre än 1 000 anställda eller en omsättning under 450 miljoner euro har du inte längre någon obligatorisk CSRD-rapporteringsskyldighet.

Tidslinje – vem ska rapportera och när?

1. Våg 1: inga förändringar. Stora börsnoterade företag med fler än 500 anställda som redan rapporterat för räkenskapsåret 2024 fortsätter som vanligt. Omnibus innebär inga tidsmässiga förändringar för dem.
2. Våg 2: två års fördröjning. Stora onoterade företag (tidigare: fler än 250 anställda) som skulle rapportera för första gången avseende 2025 års data under 2026 får extra tid. ➡ Ny tidslinje: rapportering börjar från räkenskapsåret 2027, med första rapport publicerad 2028.
3. Våg 3: skyldigheten tas bort helt. Börsnoterade små och medelstora företag som skulle börja rapportera från räkenskapsåret 2026 är helt undantagna från skyldigheten.

Vad händer med Våg 1-företag som hamnar under de nya tröskelvärdena?

Medlemsstaterna kan undanta dessa företag från rapporteringsskyldigheten för räkenskapsåren 2025 och 2026. En nationell lagändring krävs för att genomföra detta, eftersom det ursprungliga CSRD redan har införlivats i nationell rätt. De nya tröskelvärdena gäller fullt ut för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare.

Vad mer förändras i CSRD-rapporteringens innehåll?

Rapporteringsstandarderna (ESRS) förenklas avsevärt

Antalet obligatoriska datapunkter beräknas minska med ungefär 61 %, och cirka 70 % av datapunkterna tas bort från EU-taxonomins rapportmallar. Detta är en betydande lättnad för företag som funnit standarderna betungande och komplexa.

Europeiska kommissionen är skyldig att publicera reviderade ESRS-standarder senast i september 2026.

Läs mer: EFRAG har publicerat förenklade utkast till ESRS

 

Väsentlighetsbedömningens roll växer

Med Omnibus blir den dubbla väsentlighetsbedömningen ännu mer central. I praktiken avgör den vilka ämnen ett företag överhuvudtaget behöver rapportera om, och med vilken detaljeringsgrad – företag behöver inte rapportera om frågor som inte är väsentliga för dem.
En viktig förändring: väsentlighetsbedömningen behöver inte längre genomföras årligen. Den behöver bara uppdateras när det sker väsentliga förändringar i företagets omvärld. Företagen får själva avgöra när denna tröskel är nådd.

Scenarioanalys är inte längre obligatorisk

Klimatrisker måste fortfarande identifieras och bedömas, men scenarioanalys tas bort som ett obligatoriskt krav från ESRS E1-standarden. Detta är en konkret lättnad, särskilt för företag som funnit det betungande.

Skydd för mindre företag i värdekedjan

Företag med färre än 1 000 anställda kan avböja förfrågningar om hållbarhetsdata som går utöver innehållet i den frivilliga VSME-rapporteringsstandarden. Detta minskar den administrativa bördan för mindre leverantörer till följd av datainsamlingskrav från stora kunder.

Sektorsspecifika standarder kommer inte att tas fram

De tidigare planerade obligatoriska sektorsspecifika rapporteringsstandarderna har lagts ned. Icke-bindande vägledning kommer att tas fram i stället.

Skyldighet att ta fram omställningsplan tas bort ur CSDDD

Skyldigheten att anta och genomföra en klimatomställningsplan tas bort ur due diligence-direktivet – men om ett företag har en sådan måste den ändå redovisas i CSRD-rapporteringen.

Vad gör du om du inte längre omfattas av obligatorisk CSRD-rapportering?

Om ditt företag faller utanför rapporteringströskeln har du tre alternativ:

1. Frivillig CSRD-rapportering – till exempel om kunder, finansiärer eller investerare förväntar sig det. Frivillig CSRD-rapportering kräver fortfarande full efterlevnad av rapporteringsstandarderna och extern granskning.
2. VSME-standardrapportering – EU:s rekommenderade ramverk för alla företag utanför CSRD:s tillämpningsområde. Ett lättare och enklare alternativ ursprungligen utformat för små och medelstora företag, tillgängligt i en grundmodul (numerisk rapportering) och en mer omfattande modul (strategiskt perspektiv).
3. GRI-rapportering – om ditt företag har lång erfarenhet av GRI är det fortfarande ett fullt giltigt och allmänt erkänt ramverk med betydande överlappning med CSRD-kraven..

Det är värt att notera att marknader, finansiärer och kunder fortsätter att efterfråga hållbarhetsdata oavsett om en laglig skyldighet föreligger. Det obligatoriska kravet kan försvinna, men förväntningarna gör det inte.

Praktiska steg – vad gör du nu?

Det andrum som Omnibus skapar bör användas till att stärka strukturerna, inte till att stå stilla. Här är rekommendationer per företagsstorlek:

Mindre företag (under ~250 anställda)

• Kartlägg era mest väsentliga hållbarhetsämnen genom en förenklad väsentlighetsbedömning
• Ta fram en uppförandekod
• Påbörja utsläppsberäkningar för de viktigaste scope 1- och 2-utsläppen
• Undersök om VSME-standarden passar era behov
• Förbered er på hållbarhetsdataförfrågningar från större kunder i värdekedjan

Växande företag (250-1000 anställda)

• Om ni redan påbörjat CSRD-förberedelser, bygg vidare på det arbetet – lägg inte ned det
• Integrera hållbarhet genuint i verksamheten: tilldela ägarskap till affärsenheter, inte bara till ett hållbarhetsteam
• Utveckla processer för datainsamling och automatisera KPI-uppföljning
• Påbörja ESG-datainsamling från er värdekedja och engagera leverantörer
• Sätt klimatmål – finansiärer och kunder kommer att efterfråga dem oavsett

CSRD-skyldiga företag (över 1 000 anställda, över 450 M€ i omsättning)

• Uppdatera er dubbla väsentlighetsbedömning utifrån de reviderade ESRS-utkasten
• Följ de reviderade ESRS-standarderna (förväntas kvartal 2–3 2026) och uppdatera er rapporteringsplan
• Utveckla en datamodell och rapporteringspipeline: dataägarskap, kvalitet och spårbarhet
• Utnyttja den nya flexibiliteten: uppskattningar för data från värdekedjan är nu tillåtna (förutsatt att metoden dokumenteras)
• Observera: väsentlighetsbedömningen behöver inte längre genomföras varje år

Denna artikel baseras på den slutliga texten i Omnibus I-direktivet (EU) 2026/470 och de uppdaterade ESRS-utkasten som EFRAG publicerade i december 2025. Direktivet publicerades i EU:s officiella tidning den 26 februari 2026 och trädde i kraft den 18 mars 2026. Council signs off simplification of sustainability reporting and due diligence requirements to boost EU competitiveness – Consilium