Hoppa till innehåll Enter

Vad är skillnaden mellan bokföring och redovisning?

Bokföring och redovisning är inte samma sak, även om begreppen ofta används som synonymer. Bokföring är den löpande registreringen av alla ekonomiska händelser i ett företag, medan redovisning är ett bredare begrepp som inkluderar bokföringen men också analys, bokslut, årsredovisning och rapportering. Enkelt uttryckt är bokföringen en del av redovisningen, inte tvärtom. Nedan reder vi ut de vanligaste frågorna om skillnaden, vad som gäller juridiskt och när det är dags att ta in professionell hjälp.

Vad ingår egentligen i redovisning men inte i bokföring?

Redovisning omfattar allt som bokföringen gör, men går betydligt längre. Utöver den löpande registreringen av transaktioner inkluderar redovisning upprättande av bokslut och årsredovisning, skattedeklaration, budgetering, nyckeltal och analys av ekonomiska rapporter. Bokföringen skapar rådata; redovisningen omvandlar den till beslutsunderlag.

Det är vanligt att dela in redovisning i två grenar. Extern redovisning är lagreglerad och riktar sig till utomstående intressenter som ägare, banker och myndigheter. Den innefattar bokslut, årsredovisning och, för större bolag, koncernredovisning. Intern redovisning är inte lagreglerad och används för att styra och följa upp verksamheten inifrån, exempelvis genom likviditetsprognoser, projektkalkylering och rapporter till ledning och styrelse.

Regelverket spänner också bredare för redovisningen. Bokföringen styrs primärt av bokföringslagen och god redovisningssed, medan redovisningen även regleras av årsredovisningslagen. Bokföringsnämnden (BFN) ansvarar för att utveckla god redovisningssed och ger ut de så kallade K-regelverken, K1 till K3, som styr hur företag av olika storlek ska hantera sin löpande bokföring och sina bokslut. BFN uppdaterade K2 och K3 i december 2024 till följd av ändringar i årsredovisningslagen, och de uppdaterade reglerna ska tillämpas från 2026.

Hur hänger bokföring och redovisning ihop i praktiken?

Bokföringen är grunden som hela redovisningen vilar på. Utan korrekt löpande bokföring går det inte att upprätta ett tillförlitligt bokslut eller en rättvisande årsredovisning. Kedjan löper från löpande bokföring, via periodiseringar och avstämningar, till bokslut och årsredovisning, och slutligen till rapportering till myndigheter som Skatteverket och Bolagsverket.

I det dagliga arbetet innebär detta att varje faktura, kvitto och betalning registreras i bokföringen så snart underlaget finns tillgängligt. Kontanta in- och utbetalningar ska enligt Skatteverkets regler bokföras senast påföljande arbetsdag. Övriga affärshändelser ska bokföras så snart det är praktiskt möjligt.

Digitalisering förändrar hur de två hänger ihop. Automatisering av rutinuppgifter som fakturahantering och kvittoregistrering gör att bokföringen i allt högre grad sköter sig mer eller mindre själv, vilket frigör tid för det mer analytiska och rådgivande arbetet som hör till redovisningen. Det innebär att gränsen mellan de två begreppen i praktiken suddas ut, och att en modern redovisningskonsult lägger allt mer tid på insikter och strategi snarare än på manuell registrering.

Vem ansvarar för bokföring respektive redovisning i ett företag?

Det juridiska ansvaret för både bokföring och redovisning ligger alltid kvar på företaget självt, oavsett om man anlitar en extern konsult. I ett aktiebolag är det styrelsen och, om en sådan utsetts, verkställande direktören som bär ansvaret. I en enskild firma är det ägaren personligen.

Styrelsen i ett aktiebolag ansvarar för att bokföringen sköts enligt bokföringslagen och att årsredovisning tas fram och lämnas in i tid. VD ansvarar för den löpande förvaltningen och ska vidta de åtgärder som krävs för att bokföringen sköts korrekt. Att delegera arbetet till en redovisningsbyrå minskar risken för fel men förändrar inte det juridiska ansvarsförhållandet. Enligt Revisorsinspektionen är det styrelsen och VD som ansvarar för att årsredovisningen upprättas i enlighet med tillämplig lag.

Det är värt att notera att titeln redovisningskonsult inte är reglerad i lag. Vem som helst kan kalla sig redovisningskonsult utan krav på utbildning. Auktorisation via Srf konsulterna eller FAR kräver däremot minst tre års yrkeserfarenhet med eget kundansvar, godkänd utbildning och godkänd examen. En auktoriserad konsult arbetar också enligt fastställda standarder, vilket ger ett tydligare kvalitetsskydd för företaget.

Måste alla företag i Sverige ha både bokföring och redovisning?

Ja, alla bokföringsskyldiga företag i Sverige måste ha både bokföring och redovisning, men kraven varierar beroende på företagsform och storlek. Bokföringsplikten gäller alla aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag och fysiska personer med enskild näringsverksamhet. Redovisningskraven, det vill säga vad som ska sammanställas och rapporteras utöver den löpande bokföringen, skiljer sig åt.

Alla aktiebolag, oavsett storlek eller om bolaget är vilande, är skyldiga att upprätta och lämna in en årsredovisning till Bolagsverket varje år. Enskilda firmor och handelsbolag utan juridisk person som delägare behöver däremot inte lämna in en fullständig årsredovisning. De upprättar i stället ett årsbokslut, eller ett förenklat sådant om nettoomsättningen normalt inte överstiger tre miljoner kronor per år.

En ytterligare dimension är revisionsplikten. Privata aktiebolag som uppfyller minst två av tre kriterier, nämligen fler än tre anställda i medeltal, balansomslutning över 1,5 miljoner kronor och nettoomsättning över tre miljoner kronor, är skyldiga att ha en auktoriserad revisor. Det är en fråga som engagerar branschen: det pågår en politisk diskussion om att höja dessa gränsvärden, men per 2026 är de oförändrade.

När bör ett företag anlita en redovisningskonsult?

Det finns inget lagkrav på att anlita en redovisningskonsult. Alla bokföringsskyldiga företag kan i princip sköta sin bokföring och redovisning på egen hand, förutsatt att de har tid, kunskap och rätt system på plats. Men det finns tydliga situationer där professionell hjälp skapar påtagligt värde.

  • Vid bolagsstart: Att få rätt struktur, kontoplan och rutiner från dag ett minskar risken för kostsamma fel längre fram.
  • Vid tillväxt: När verksamheten skalas upp ökar komplexiteten i rapportering, moms och löner snabbt.
  • Vid internationell expansion: Transaktioner över gränser, internprissättning och utländsk skattelagstiftning kräver specialistkompetens.
  • Vid komplex ägarstruktur: Flera bolag, koncernredovisning eller komplicerade ägarförhållanden ställer högre krav på redovisningen.
  • När kärnverksamheten ska prioriteras: Att lägga ekonomiadministrationen på en konsult frigör tid och fokus för det som skapar affärsvärde.

En erfaren redovisningskonsult kan ta ansvar för allt från löpande bokföring och momsrapportering till bokslut, årsredovisning och strategisk rådgivning. Greenstep erbjuder den typen av helhetslösning, där redovisning kombineras med ekonomistyrning, analys och systemstöd, anpassad efter företagets storlek och ambitioner.

Det är viktigt att komma ihåg att anlitandet av en konsult inte förändrar det juridiska ansvarsförhållandet. Styrelsen och VD behåller alltid det yttersta ansvaret för att bokföringen och redovisningen är korrekt. En konsult minskar risken och höjer kvaliteten, men ersätter inte ägarens eller styrelsens skyldighet att ha kontroll på siffrorna.

Det här innehållet har genererats med hjälp av AI och kan innehålla fel.